Ta tillvara på brödet och minska svinnet

Att göra ströbröd är bra men behovet är ofta inte lika stort som tillgång till överblivet bröd. Vad kan man då göra med det bröd som blir över?
Krutongen
I soppan eller till salladen finns som alternativ, det finns dessutom ingenting som säger att en krutong ska vara en liten kub. Skiva rågbrödet löjligt tunt på skärmaskin och torka eller rosta lätt, lite som om det vore till en bruschetta.
Våra vänner kring medelhavet har inte bara gazpachon (som kan serveras med krutonger) utan även salmorejo, en kall tomatsoppa med bröd i. Det kanske är en lösning som kan få utrymme i menyn en tid.
Topping
Smula sönder brödet och rosta det en stund i ugnen, blanda med örter i olja så har du en topping till din fisk.
Smörstek
Om det någonsin finns tvivel om vad man ska göra med en råvara så går det säkert att smörsteka den. Smulor från knäckebröd (med lite socker) eller croissanter i brynt smör blir en underbar del av en äppelefterrätt. Skåningarna har till och med kavring i sin äppelkaga (läs eblekaga). Byt ut socker mot vitlök så är du tillbaka på ett huvudrättstillbehör.
Ordlista
Bagel
Ett bröd från 1600-talet som förmodas ha sitt ursprung i Polen. Den specifika kompakta konsistensen kommer från att brödet kokas snabbt innan det bakas av i ugnen.
Bovete
En ört vars sädesslagsliknande frukt går att mala till mjöl eller användas hel som gryn. Lättsmält och glutenfritt.
Baguette
Det franska ordet baguette betyder liten käpp.
Batard
Ett lantbröd med franskt ursprung som bakas av samma deg som baguetten.
Celiaki
Glutenintolerans, autoimmun sjukdom som medför att gluten förstör tunntarmens förmåga att ta upp näring.
Ciabatta
Italienska för toffel. Karakteriseras av ett lätt och luftigt bröd med stora porer.
Dinkel
Gammal vetesort med troligt ursprung i mellanöstern som har hög halt av protein.
Durum
Gammal vetesort, troligen med afrikanskt ursprung.
Fiber
Hette förr kostfiber och är kolhydrater som inte helt kan spjälkas (brytas ner) av kroppen. Bra för matsmältningen tack vare att de binder vätska.
Fullkorn
Spannmål som mals med sitt skal (kli), innehåller oftast mer fiber.
Gluten
Det som bildas av proteinerna glutenin och gliadin. Vid bearbetning skapas ett glutennätverk som kan innesluta gas.
Jäsmedel
Biologiska – jäst, surdeg. Mineraliska – bakpulver, bikarbonat, hjorthornssalt.
Jäsning
Frigörandet av koldioxid i degen. De små gasbubblorna expanderar under gräddningen och sedan fixeras strukturen av värmen.
Levain
Fransk fördeg som kan användas tillsammans med eller istället för jäst.
Mjölksyrabakterier
Lactobacillus, bildar surdeg tillsammans med jäst, vatten och mjöl.
Pagnotta
Det italienska ordet för limpa.
Panini
En italiensk fylld smörgås som oftast har ett ciabattabröd som bas.
Pave
Ett franskt bröd, som syftar till den fyrkantiga formen vilken skall påminna om en tegelsten. Dock inte konsistensen.
Spannmålsallergi
Innefattar ofta även proteiner från exempelvis havre, ska inte förväxlas med glutenintolerans.
Stenugnsbakad
Ursprungligen hög och jämn värme med värmeöverföring via ledning och strålning.
Surdeg
Vatten och mjöl (råg eller vete) tillsammans med mjölksyrebakterier och levande jäst.
Kuriosa & info
Jäst
Saccharomyces cerevisiae, latin för sockersvamp. Optimal jästemperatur är 20–25°C och för att uppnå detta är rekommenderad temperatur på degvätskan ca 38°C men absolut inte över 45°C.
Maillard, Louis Camille
Upptäckte en reaktion mellan socker och aminosyror som står för stor del av färg, doft och smak i matlagning. Skall inte förväxlas med karamellisering som enbart handlar om socker.
Mata surdeg
Tillsätt lika delar (volymmässigt) råg- eller vetemjöl och vatten till en surdeg och låt stå framme för att aktivera den.
Nyckelhål
Märkning som innebär:
- mindre och/eller nyttigare fett.
- mindre socker.
- mindre salt.
- mer kostfiber och fullkorn.
Plåtolle
Bagarspråk för en plastpåse som täcker plåten och används för att skapa en bättre jäsningsatmosfär, används med fördel vid jäsning av degämnen.
Salt
Mängden salt påverkar degens struktur, för optimal användning, tillsätt efter knådning.